Kan man inte ha sin båt på sin bakgård så får man väl helt
enkelt flytta sin bakgård till sin båt, eller något liknande vandrade våra
tankar. Denna gång var det alltså inte transport av Ash som gällde utan
transport av Allie – vårt hem.

Resan begav sig i en sydlig sträckbog över platt vatten, från
en solnedgång över Ringhals reaktorer till en soluppgång över Lantmännens
cisterner.

Under dessa bjässar ligger vi nu i skydd, i bräckt vatten,
och lurar i vassen. Endast ett stenkast från Ash.

Dagens Haiku:
vassen vajar lugnt
spannmål lastas vid kajen
Ätran ger oss skydd